Om webbplatsen
MetArt är en adress för porrbilder, och i katalogen står sajten under etiketten Porrbildssajter. Det är också den ram som villkoren bekräftar: där talas om abonnemang och beställningar, alltså en tjänst där bildmaterialet är själva varan och tillgången till det är något besökaren betalar för.
Villkoren är påfallande tydliga med vem som äger vad. De inleds med upphovsrätt och äganderätt och går igenom hur materialet får användas, och de gäller redan vid ett besök, inte bara när något beställs. Det placerar bilderna i centrum för hela verksamheten: skyddat material med en utpekad rättighetshavare, inte något som ligger fritt att kopiera och sprida vidare. För den som betalar för tillgången spelar den saken roll, eftersom den säger något om hur innehållet hanteras.
Samma omsorg syns kring det som skickas in. Villkoren skiljer på material som kommer in oombett och material som sajten själv har beställt, och det finns egna regler för olämpliga bidrag från användare. Det antyder en verksamhet där bilder kan komma från flera håll, men där varje bidrag passerar ett avtal i stället för att publiceras utan vidare. Att båda vägarna finns betyder alltså inte att allt släpps igenom; reglerna för olämpliga bidrag visar att det finns en gräns för vad som blir en del av utbudet.
Varumärket skyddas också, och annonsrätten förbehålls sajten. Att annonsering nämns i villkoren säger att den kommersiella sidan ses som en del av avtalet med besökaren, och det är bestämmelser av det slag som hör till en utgivare med ett eget namn att värna. MetArt uppträder just som en utgivare av bilder, med regler för både rättigheter och kommersiella sammanhang.
Abonnemanget är inte en lös inramning kring något gratis, utan själva modellen: villkoren behandlar beställningar som en egen del av avtalet, vid sidan av själva besöket. Kvar står en tjänst med en tydlig profil – pornografiska bilder, en prenumeration som öppnar dem och ett regelverk som behandlar varje bild som något ägt och avsiktligt publicerat. Den som vill bidra med eget material möts av samma struktur, med beställda och oombedda bidrag i skilda fack.
Närmast till hands ligger själva bildmaterialet; där syns karaktären tydligast, och det är den delen av utbudet som är rimligast att börja med.
